Fairytale from Hell part one.

Klockan är 12.37 och jag har varit vaken sedan strax innan 06. Men det är helt ok för jag har faktiskt fått nästan 3 timmars sömn.
Det tar sig, sade mordbrännaren.

Dag 8 i förvarning.
Jag fick vara ensam i fredags. I alla fall några timmar. Första gången sedan i lördags. Så ofantligt skönt. Jag behövde verkligen lite andningsrum.
Det är konstigt det där egentligen… man klarar inte av ensamheten. Men man klarar heller inte människor. Eller ja, inte för mycket. Inte för länge.

Jag vill gärna ha folk runtomkring. Men jag orkar inte prata. Jag vill bara, inte vara ensam. Samtidigt som jag vill vara själv. Ja, det är jäfligt knepigt det där.
På dagarna är det helt ok att vara ensam. Men när kvällen och tankarna kommer ikapp. Då är det tungt.
Man vet som inte vart man skall ta vägen. Som att tankarna skall spränga bröstkorgen och lungorna skall sluta att syresättas.

Hål i själen. Tusentals små hål. Frätande.

Igår var jag ute ur huset mer eller mindre för första gången på en vecka. Tog en promenad. Kändes lite konstigt onekligen. Men det är väl ett steg i rätt riktning I guess.
Snart är det dags för ”Väla” … det känns ju som en utmaning. Massa människor. Men det är klart, man är ju anonym.

Skall tydligen brodera på en dopklänning i veckan. 50 år gammal. Det känns ju förbannat nervöst om jag skall vara ärlig.
Men… det är en ära, det är det!

Dags att klä på sig, starta dagen… Ett steg i taget.

It´s all about the babysteps!

 

16508353_1274635165982443_4324669232671637301_n

Publicerat i Året 2015 | Lämna en kommentar

Lösenordsskyddad: Och stjärnorna har slutat lysa…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Året 2016, Inkognito, Känslostormarna | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Lösenordsskyddad: När man väntar och väntar…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Inkognito | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Lösenordsskyddad: Tell me this night is over…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Inkognito | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Lösenordsskyddad: När man gör sig lite inkognito…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Inkognito | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Lösenordsskyddad: Testing…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Året 2015 | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Ett litet livstecken…

Jag tycker att det är så himla fint att ni fortfarande är ganska många som kikar in här på en daglig basis till trots för att jag verkligen är hemskt dålig på att uppdatera just nu.

Men bloggar skall vara glättiga, klämkäcka och visa det ljuva livet. Innehålla perfekt tagna instagrambilder, familjelycka och resor till Barbados.
Jag är inte riktigt där ännu.
Ännu.

Men – Alive and fighting. Bara jävligt trött. Trying to get a grip on life. Eller i alla fall om folk. Man kan säga att det sistnämnda inte är så lätt som det låter!

Och så kan jag meddela att vi har stopp i avloppet i köket. Om ni vill ha en uppdatering om det perfekta livet menar jag. Kan säga att det är en väldigt bitter tjej i det här hushållet. Som har diskat i duschen. Inte en utan Två gånger!
Nämnde jag bitter?

Tack då för att jag har en karl som påminner mig om att jag skall vara glad att jag inte levde förr i tiden då man behövde smälta snö och dylikt för att diska.
Då tänkte Jag att jag är glad att jag inte bor i Afrika. Även fast jag inte hade tackat nej till en liten semester.
Så, bottom line. Imorgon kommer rörmokare. Jag bör väl inte gnälla, men lite stressigt känns det innan jul. Det gör det. Inte ultimat.

Men duschen funkar fint, det gör den. Om man bortser från att varmvattnet tar slut fort och grannarna undrar vad man håller på med. (Sorry, för det!!)

Dags att dricka ur temuggen, kolla klart Gilmore Girls avsnittet och bädda ner sig. Förhoppningsvis, (för mannens skull mest) så drömmer jag inte så vansinnigt inatt.
Alltså, dessa mardrömmar. Man vaknar i panik, tror att sängen är tom, och att man hör massa otrevliga ljud i köket så man kastar sig över till andra sidan för att ta sig ur sängen och kolla vad i hela (helvete) friden som pågår…
Problemet var att sängen inte var tom. Han låg precis där han alltid ligger. Sovande. Och ja, vi skrek båda två! Det hjärtstoppet mina vänner!

O andra sidan är det inte mer än rätt att han blev lite rädd. Han skrämde mig först.
Hade precis somnat till och pratade med tomten. Han hade den där mörka, bullriga, tomterösten ni vet? Jag minns att det var en skitmysig känsla, tills det högsta ljudet i världen kom och man hoppar tre meter.  Den mörka rösten var tydligen någons snarkningar. (kanske inte så skitmysiga) Förvisso ganska roande i efterhand just det här med tomten men, just då, inte så mycket : )

Snart dags att gå upp. Se om man hinner träna på morgonen. Känna sig lite nyttig innan helgen.

När och om man återuppstår får tiden utvisa. Vi tar det som det kommer.

Men återigen – Tack – för att ni hänger kvar och håller statistiken (och bloggen) vid liv!

Ps: Det första provet avklarat och det gick Fiiint! Så det så! 🙂

Publicerat i Året 2016, Återuppstånden | Etiketter , , , | 3 kommentarer

Tant kan… hoppas jag!

d09b5ffc620746f725e5d3a05ce03ce5

 

I did it. Så det så. Möte med skola gick över förväntan. Planer är lagda och och inom kort startar två kurser. Spännande!
Trodde vägen fram (skolbanan) skulle vara mycket krokigare, men icket. Detta Kan gå vägen även fast det kommer bli sjukt intensivt och hårt tempo.
Men det Skall funka. Det har jag bestämt.

Misstänker dock att jag har ett par vänner som lär få agera telefonsupport vissa kvällar när jag kommer riva och slita mitt hår. Eventuellt gråta och svära lite oxå.
Men när detta är klart, ja, då jäflar!

Well… det Kanske inte går. Kanske misslyckas man. Det har ju skett innan. Men den här gången skall det fasen gå vägen.
Och jag menar, vem skall tro på mig om inte ens jag gör det?
Just det!

Förövrigt tänker jag göra högskoleprovet till våren. Den tanken har jag väl mer eller mindre inte ens tänkt innan. Inte vågat. Men ptja, det känns realistiskt. Och himla bra!
Framåt vi vandra och allt det där!

Nu blir det veckans sista måste. Ett jobbigt, men viktigt sådant men sedan så tar vi helg! En ledig helg dessutom. Vi får se vad den bringar. So far no plans are made.

Ha en riktigt fin helg på Er därute… för ja, ni börjar bli en hel del som hänger här inne även fast ni inte ger er till synes : )

Publicerat i Året 2016 | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Nej, jag tänker inte ge upp…

41012b6928f0df759a85fadaf5fa19db

 

Jag försöker att ha som motto att det Aldrig är försent. Det är aldrig någonsin försent.
Det finns alltid möjlighet att göra om och göra rätt. Oftast i alla fall.
Jag vill tro det och jag behöver tro det.

Tänk om man lagt sig ner och gett upp varje gång man hade misslyckats? Varje gång livet gick emot en och skapade kaos. Då vore jag död för väldigt länge sedan. Ingen tvekan om den saken.
Men till mitt försvar så brukar jag komma på banan igen. Det kan ta dagar eller det kan ta veckor. Men jag reser mig igen.

För man kan inte bara ge upp. Livet funkar inte så!

Och ja, det har onekligen varit en tuff period. Det ÄR en tuff period. Den tuffaste någonsin. Därav behöver jag något att fokusera på. Skingra tankar.
Jag vill verkligen plugga klart.

Ja, jag började för ett år sedan eller så. Men … livet kom imellan. Det funkade inte. Jag gav upp. Det var för mycket annat som tog energi och dränerade.
Men skam den som ger sig eller vad säger man?
Går det inte, så går det inte. Går det, så blir ingen lyckligare än jag!

Så ja, jag har sökt. Vi får se om jag kommer in.
Men jag är peppad och jag ser fram emot det.
Det kan ju inte gå mer än åt skogen, eller hur? Då har man i alla fall försökt. Mycket mer än så kan man inte göra!

Så, vi kan väl hålla tummarna för att jag kommer in. För att livet saktar ner lite. För att saker börjar gå åt rätt håll igen. Det vore fint!

Det är aldrig för sent att lära sig och utvecklas!

Publicerat i Året 2016 | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Skilsmässa, kladdkaka och jobb…

24

 

Så var det lördag. Jobbhelg. Härligt.
Sol, lagom kallt och förhoppningsvis en del att göra på jobbet. Då går dagen fort!

I övrigt – Inte mycket nytt under solen. Dagarna går i sakta mak. Framåt, i babysteps.

 

15056414_667595903387576_970283534167236859_n

 

Firade att mannens skilsmässa var klar igår med kaka och kaffe. Äntligen.
Vi jublade ganska gott båda två. Nu kanske man kan få ett slut på eländet!

Bakade frallor, som förövrigt blev sjukt fluffiga och goda! En god korv stroganoff med bönor blev det oxå som räcker till matlåda idag med.
Det där med matlådor förövrigt… mycket smidigare och billigare. Men man tänker som inte på det. Måste bli bättre på det!

Måla klart naglar, get dressed, frukost och get out! Dags att starta dagen!

Publicerat i Året 2016 | Etiketter , , | Lämna en kommentar