Lösenordsskyddad: Tell me this night is over…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Inkognito | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Lösenordsskyddad: När man gör sig lite inkognito…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Inkognito | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Lösenordsskyddad: Testing…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Året 2015 | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Ett litet livstecken…

Jag tycker att det är så himla fint att ni fortfarande är ganska många som kikar in här på en daglig basis till trots för att jag verkligen är hemskt dålig på att uppdatera just nu.

Men bloggar skall vara glättiga, klämkäcka och visa det ljuva livet. Innehålla perfekt tagna instagrambilder, familjelycka och resor till Barbados.
Jag är inte riktigt där ännu.
Ännu.

Men – Alive and fighting. Bara jävligt trött. Trying to get a grip on life. Eller i alla fall om folk. Man kan säga att det sistnämnda inte är så lätt som det låter!

Och så kan jag meddela att vi har stopp i avloppet i köket. Om ni vill ha en uppdatering om det perfekta livet menar jag. Kan säga att det är en väldigt bitter tjej i det här hushållet. Som har diskat i duschen. Inte en utan Två gånger!
Nämnde jag bitter?

Tack då för att jag har en karl som påminner mig om att jag skall vara glad att jag inte levde förr i tiden då man behövde smälta snö och dylikt för att diska.
Då tänkte Jag att jag är glad att jag inte bor i Afrika. Även fast jag inte hade tackat nej till en liten semester.
Så, bottom line. Imorgon kommer rörmokare. Jag bör väl inte gnälla, men lite stressigt känns det innan jul. Det gör det. Inte ultimat.

Men duschen funkar fint, det gör den. Om man bortser från att varmvattnet tar slut fort och grannarna undrar vad man håller på med. (Sorry, för det!!)

Dags att dricka ur temuggen, kolla klart Gilmore Girls avsnittet och bädda ner sig. Förhoppningsvis, (för mannens skull mest) så drömmer jag inte så vansinnigt inatt.
Alltså, dessa mardrömmar. Man vaknar i panik, tror att sängen är tom, och att man hör massa otrevliga ljud i köket så man kastar sig över till andra sidan för att ta sig ur sängen och kolla vad i hela (helvete) friden som pågår…
Problemet var att sängen inte var tom. Han låg precis där han alltid ligger. Sovande. Och ja, vi skrek båda två! Det hjärtstoppet mina vänner!

O andra sidan är det inte mer än rätt att han blev lite rädd. Han skrämde mig först.
Hade precis somnat till och pratade med tomten. Han hade den där mörka, bullriga, tomterösten ni vet? Jag minns att det var en skitmysig känsla, tills det högsta ljudet i världen kom och man hoppar tre meter.  Den mörka rösten var tydligen någons snarkningar. (kanske inte så skitmysiga) Förvisso ganska roande i efterhand just det här med tomten men, just då, inte så mycket : )

Snart dags att gå upp. Se om man hinner träna på morgonen. Känna sig lite nyttig innan helgen.

När och om man återuppstår får tiden utvisa. Vi tar det som det kommer.

Men återigen – Tack – för att ni hänger kvar och håller statistiken (och bloggen) vid liv!

Ps: Det första provet avklarat och det gick Fiiint! Så det så! 🙂

Publicerat i Året 2016, Återuppstånden | Etiketter , , , | 1 kommentar

Tant kan… hoppas jag!

d09b5ffc620746f725e5d3a05ce03ce5

 

I did it. Så det så. Möte med skola gick över förväntan. Planer är lagda och och inom kort startar två kurser. Spännande!
Trodde vägen fram (skolbanan) skulle vara mycket krokigare, men icket. Detta Kan gå vägen även fast det kommer bli sjukt intensivt och hårt tempo.
Men det Skall funka. Det har jag bestämt.

Misstänker dock att jag har ett par vänner som lär få agera telefonsupport vissa kvällar när jag kommer riva och slita mitt hår. Eventuellt gråta och svära lite oxå.
Men när detta är klart, ja, då jäflar!

Well… det Kanske inte går. Kanske misslyckas man. Det har ju skett innan. Men den här gången skall det fasen gå vägen.
Och jag menar, vem skall tro på mig om inte ens jag gör det?
Just det!

Förövrigt tänker jag göra högskoleprovet till våren. Den tanken har jag väl mer eller mindre inte ens tänkt innan. Inte vågat. Men ptja, det känns realistiskt. Och himla bra!
Framåt vi vandra och allt det där!

Nu blir det veckans sista måste. Ett jobbigt, men viktigt sådant men sedan så tar vi helg! En ledig helg dessutom. Vi får se vad den bringar. So far no plans are made.

Ha en riktigt fin helg på Er därute… för ja, ni börjar bli en hel del som hänger här inne även fast ni inte ger er till synes : )

Publicerat i Året 2016 | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Nej, jag tänker inte ge upp…

41012b6928f0df759a85fadaf5fa19db

 

Jag försöker att ha som motto att det Aldrig är försent. Det är aldrig någonsin försent.
Det finns alltid möjlighet att göra om och göra rätt. Oftast i alla fall.
Jag vill tro det och jag behöver tro det.

Tänk om man lagt sig ner och gett upp varje gång man hade misslyckats? Varje gång livet gick emot en och skapade kaos. Då vore jag död för väldigt länge sedan. Ingen tvekan om den saken.
Men till mitt försvar så brukar jag komma på banan igen. Det kan ta dagar eller det kan ta veckor. Men jag reser mig igen.

För man kan inte bara ge upp. Livet funkar inte så!

Och ja, det har onekligen varit en tuff period. Det ÄR en tuff period. Den tuffaste någonsin. Därav behöver jag något att fokusera på. Skingra tankar.
Jag vill verkligen plugga klart.

Ja, jag började för ett år sedan eller så. Men … livet kom imellan. Det funkade inte. Jag gav upp. Det var för mycket annat som tog energi och dränerade.
Men skam den som ger sig eller vad säger man?
Går det inte, så går det inte. Går det, så blir ingen lyckligare än jag!

Så ja, jag har sökt. Vi får se om jag kommer in.
Men jag är peppad och jag ser fram emot det.
Det kan ju inte gå mer än åt skogen, eller hur? Då har man i alla fall försökt. Mycket mer än så kan man inte göra!

Så, vi kan väl hålla tummarna för att jag kommer in. För att livet saktar ner lite. För att saker börjar gå åt rätt håll igen. Det vore fint!

Det är aldrig för sent att lära sig och utvecklas!

Publicerat i Året 2016 | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Skilsmässa, kladdkaka och jobb…

24

 

Så var det lördag. Jobbhelg. Härligt.
Sol, lagom kallt och förhoppningsvis en del att göra på jobbet. Då går dagen fort!

I övrigt – Inte mycket nytt under solen. Dagarna går i sakta mak. Framåt, i babysteps.

 

15056414_667595903387576_970283534167236859_n

 

Firade att mannens skilsmässa var klar igår med kaka och kaffe. Äntligen.
Vi jublade ganska gott båda två. Nu kanske man kan få ett slut på eländet!

Bakade frallor, som förövrigt blev sjukt fluffiga och goda! En god korv stroganoff med bönor blev det oxå som räcker till matlåda idag med.
Det där med matlådor förövrigt… mycket smidigare och billigare. Men man tänker som inte på det. Måste bli bättre på det!

Måla klart naglar, get dressed, frukost och get out! Dags att starta dagen!

Publicerat i Året 2016 | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Snart julpynt, träningsvärk och jobbhelg…

Morgonstund. Tända ljus och kaffe. Like every morning medan mannen får lov att sova lite längre.
Snart dags att väcka honom och dra iväg en sväng på stan.
Dessutom vill han tydligen att vi skall ut och promenera?! Åka linfärja över sundet och utforska.
Herreknut, inser han inte att det är kallt och att det är fint att titta ut genom fönstret? 🙂
Men ok då, det ÄR mysigt. När man Väl tar sig ut. Men det är ju det där med tummen och allt det där. Det är svårt!

Och äntligen är julmusiken igång. Alldeles väldigt mysigt, minsann. Nu är det snart, snart advent och i veckan tänkte jag att vi skulle börja julpynta! Inte en dag för tidigt. Är faktiskt ganska sen i år. Inte alls likt mig.

Hade tänkt att träna idag men … nej! Träningsvärken från igår är ganska illa. Man känner att det är länge sedan helt enkelt. Förkylningen som har härjat i veckor sätter oxå sina spår. Lungkapaciteten är inte riktigt vad den har varit.
Men likt förbaskat var det underbart skönt. Man kände att kroppen svarade.
Det var inte Lika jobbigt som jag trodde och när jag började jogga kände jag att benen mer eller mindre gick av sig själv. Härligt!
Sällskap fick jag oxå och det är minsann inte varje dag. Lite pepp det med onekligen! Så tack, D. Vi ses till veckan!

Och Ja, jag har en bra anledning att inte träna idag. Faktiskt! *host*
Skall jobba hela helgen. Och med tanke på att det är mycket ”spring” så känner jag att jag Orkar verkligen inte att kroppen skall vara helt  rutten. Då kommer nog helgen att bli väldigt, väldigt lång! : )
Så måndag, räknar jag med att det får bli! Vi försöker helt enkelt. Som D sade: En dag är skitbra. Börja där. Sätt inte upp orealistiska mål.
Han kan ha en poäng där. Jag är annars ganska bra på det! He he!

Oh well, dags att väcka det lilla murmeldjuret och starta dagen.

Ha en riktigt fin fredag, folket!

 

121

Publicerat i Året 2016, Gastric Bypass | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Och så gör vi det en gång till…

Helgen är över och det är snart dags att väcka M för att dra iväg en liten sväng innan jobb.
Hade ställt klockan på 06,40 men det hjälper ju föga när hjärnan är klarvaken innan 05,00. Oh well, jag gillar ju som bekant mina morgnar med kaffe, tidning och tystnad. Jag kan till och med erkänna att jag ställer klockan tidigare bara för att få den där lilla tiden att vakna på. He he. 

 

morgonbilder från lördagsmorgonen innan resten av huset vaknade…

Vi har haft en lugn helg. Det var välbehövligt efter en intensiv vecka. Laddat batterierna. Tagit hand om varandra. Lagat mat. Städat lite. Bara varit. Pratat. Inget avancerat alls. Och det har varit hur skönt som helst!

alskadeungeOh, sweet babylove…

Det har bakats muffins och det har lästs. Gosat och busats.
Så stolt jag är över den här lilla (stora) människan. Hon upphör aldrig att förvåna. Så klok och så god. Min älskade lilla varelse. Bäst i hela världen! 

 

6-nov-2016
På promenad, genom stan…

Och som en fin avslutning på söndagen så klädde vi oss varmt och begav oss ut på promenad genom ett mörkt Strömstad. Tittade i skyltfönster och strosade vid havet.
Blåste kanske lite väl mycket men skam den som ger sig och man vart onekligen ganska uppfriskad. I alla fall tills man kom hem, åt middag och tvärdog i soffan. Fast jag antar att det är så söndagar skall vara. Bekväma och mysiga.

Dags att se om man hittar lite kläder, göra lite matlåda av resterna från igår och bege sig till jobb nummer 2. Jobb nummer ett tackades nej till idag då det *host* både är  bättre betalt och roligare på jobb nummer två : )
Pengar är inte allt förvisso, men det gör onekligen livet lättare!

Så. Då startar vi väl veckan då! 
Ha en riktigt fin måndag…

Publicerat i Året 2016, Talibanen | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Minnen från förr och höstpyssel…

380841_10150367889103297_189155439_n

 

För 6 år sedan idag var vi på Öckero, utanför Göteborg. Jag, LillSkrot och en vän.
Det var höstigt, men inte för kallt och det var så himla fint där ute. Första gången jag var på Öckerö vill jag minnas. Bara den lilla båtresan över var magisk. Nästan vindstilla och knappt en krusning på havet. Och lukten. Jag minns den fortfarande. Och litens glittrande ögon.

Vi sprang runt på bryggor, lekte och avslutade med världens godaste tryffelpasta på en restaurant jag inte minns namnet på. Och vem trodde att Jag skulle äta något sådant? Ha.
En sådan där dag man kommer minnas alltid tror jag.

Idag är det mycket kallare. Och blåsigare. Mer höstigt.
Skall sätta en bröddeg, handla lite och ta ut Liten på höstpromenad vid vattnet tänkte jag. Se om vi hittar lite smått och gott vi kan pyssla med när vi kommer in.
Vi får se om vi inte blåser bort först.
Vi skall i alla fall avsluta med varm choklad. För det skall man när det är höststorm ute. Både när man är stor och liten!

I övrigt är jag fortfarande mör efter allt nytt på jobbet. En hel  del att minnas, att sätta sig in i och en hel del springande. Men det är kul och jag trivs verkligen. En utmaning att få göra något nytt.

Lördag, mina vänner. Jag hoppas ni har det fint!

Publicerat i Året 2016, Minnen från förr | Etiketter , , | Lämna en kommentar